203 dagar....
Kan låta bli att tänka tillbaka på tiden på palliativa avdelningen.. Malins änglarum, på alla som kom dit.. Solskenet utanför när Malin låg i sängen och gotta sig i värmen..
Jag kommer ihåg att jag hörde Håkan Hellströms senaste och förmodligen sista album, på P3 kom låten Shelley..
En textrad i låten som dyker upp helt plötsligt..
"Jag ser domen i dina ögon"
Jag titta på Malin när vi var där ute, hon vila.. Jag kunde inte sluta tänka på om dagen skulle komma, om Malin visste då..
Det gjorde så ont.. Kan inte beskriva känslorna..
Det har gått 203 dagar sen 21 Juni..
Mår inte ett dugg bättre, inte en stund det någonsin gjort det!
Visst jag har skrattat men fan inte tänkt på det eller om jag ens menat det?
Kan inte komma ihåg dagarna som gått, var har jag varit och vad har jag gjort egentligen.. Allt känns så halvdant!
Hatar att inte ha kontroll, kontroll över mig själv, över mina känslor eller kontroll om livet!
Jag saknar Trelleborg, att kunna gå till kyrkogården, att krama min lillasyster, att vara med farsan och träffa mina bröder och gudbarn..
Givetvis har jag det bra i Ängelholm, jobb o innebandy.. Men är det så här livet ska vara nu? Vet inte om jag egentligen vill leva då..
Drömmer ofta om att jag rusar in i ett brinnande hus, räddar någon men blir kvar.. För att göra något bra och få återförenas med min ängel..
Saknar dig, mer än sånger kan berätta!!
Malin lever genom dig och hon vill att du ska leva. Du behöver inte skratta och mena det. En dag kommer du att känna glädje igen. Det finns så många som tycker om
Dig och dem får du inte lämna.
Du är så otroligt stark danne!
Jag vet väl igentligen inte vad jag ska skriva men kännde att jag bara tar tvungen att skriva någonting. Du ska leva för malin nu, och försöka ha roligt.. En vacker dag återförenas du och malin och då tror jag att hon vill att du berättar om allt roligt du gjort, platserna du varit på, människorna du träffat. Och även om hon redan vet allt för hon är med dig hela tiden så kommer hon sitta där och le så gulligt som bara hon kan.. Och skratta och bara titta på dig. Jag tror verkligen på att hon är med dig. Och jag tror verkligen på att ni kommer träffas igen.
Jag tycker du ska vara oerhört stolt över dig själv.
Att vara med om detta och fortfarande stå på sina ben är fantastiskt. Skulle aldrig i hela mitt liv vara med om
Samma sak. Jag ser verkligen upp till dig och din och malins familjs styrka. Lycka till med allt och jag hoppas verkligen att du mår bättre snart.
Du är en sån förebild Danne, att vara så stark som du är.. Du ger styrka åt andra ! Lev ditt liv! För dig och Malin !<3.. Kärlek och glädje till dig vännen ..
Läser din och Sofies bloggar. Känner med er så fruktansvärt starkt. Men jag kan inte ens komma i närheten av den känslan av sorg och smärta du känner. Jag uppskattar varje dag ännu mer nu med min kärlek (sen jag började läsa här) och hoppas att jag aldrig behöver känna en sorg och saknad som du gör. Men jag tror att Malin är med dig och ger ljus i ditt hjärta! Du kommer fixa det här! Många styrke kramar till dig!
Håll ut, du kommer att klara av den värsta sorgen. Om du kan så tänkt tvärtom, att det var du som lämnade jordelivet. Då hade Malin funnits kvar. Visst skulle de vilja att Malin levde länge och lyckligt? Det blir bättre, jag vet det av egen erfarenhet.Kämpa så gott du kan, man måste inte vara stark hela tiden.
<3<3<3<3!!!!!
Orden räcker inte till.
